Glatt överraskad

Jag blev glad i dag när jag fick ett telefonsamtal. Ett samtal från en person jag inte talat med på många, många år. Erik var gift med min kusin och det var hos dem jag bodde när jag flyttade till Göteborg 1969. Det är märkligt att med vissa personer kan man bara ta upp tråden och fortsätta att prata. Man märker inte av tidsluckan. Erik är pensionär sedan några år och han berättade att hans vackra trädgård liknar en park idag. Han har ju arbetat som trädgårdsmästare samtidigt som han på fritiden arbetat med de finaste handarbeten. Nu hade han inrett en vävstuga där han hade tre vävstolar och väver dukar av tunnaste garn. Jag hoppas att få se nyårsduken i mörkblått och guld någon gång. Snart är han farfar till 4 barnbarn. När jag bodde hos dem för 40 år sedan var sonen nyfödd! Vi sa båda att det är tur att vi fortfarande är unga i sinnet och inte fattar att åren går.