God Jul!

God Jul

Vacker krusig flervåningsjulstjärna i kruka.

Julstjärnor ute i naturen.

Nu åker jag igen!

Jag har hunnit njuta av min vackra amaryllis..

...och provsmakat några av glöggsorterna i glöggprovarlådan som jag fick av grannarna när jag kom hem. Men nu är väskan packad för ytterligare 2 jobbveckor i varmare klimat. Jag kan inte klaga på vädret här hemma egentligen, för så länge det inte är snö så är jag rätt nöjd.

Kanariska vyer

Fantastiskt att vakna varje morgon till denna utsikt - Spaniens högsta berg, vulkanen Teide.

En vy över den svarta vulkanstranden och poolen med havsvatten.

En typisk kanarisk balkong.

Konserthuset i Santa Cruz.

Arbetskompisar!

Ett axplock av blommor!

                    Bilderna talar för sig själva. Fantastiska blommor!

Från kyla till värme

Från frostnupna blad på marken till heta lavastenar på stranden! Under två perioder arbetar jag på Teneriffa som följeslagare/tolk till pensionärer med anhöriga som åker dit för semester/rekreation och  rehabilitering. Det är intressant och stimulerande att helt byta miljö, språk, kultur och människor.

TV-serier

6 nya avsnitt av Från Lark Rise till Candleford har startat ikväll. Jag är helt besatt av denna serie. Tack att SVT Play finns för jag kan inte tänka mig att missa ett enda avsnitt. Förhållandena har förändrats. Robert Timmins arbetar i Oxford och familjen hemma i Lark Rise har det svårt. Sonen Edmund verkar ha problem. Amelia-Cordelia har fått en speciell post-väst och följer husse på rundorna. Dorcas Lane är lika vänlig och hjälpsam som alltid. I smedjan har det skett förändringar och lille Sidney får kavla upp ärmarna. Ni som följer serien vet precis vad jag pratar om. Även Downton Abbey har börjat om och den är också mycket bra. I helgen hade jag även turen att se ett avsnitt av Morden i Midsomer som jag inte tidigare sett, trots alla repriser. I detta avsnitt medverkade en av mina engelska favoritskådespelare, Jesse Birdsall.

Himlen brinner

I morse möttes jag av denna vackra syn. Det verkade som om himlen stod i lågor. Jag tänkte på den gamla ramsan "aftonrodnad vacker natt, morgonrodnad skvätt i hatt". Jag hoppas att det är regn det som ska falla - om ramsan stämmer - för snön kan vänta ännu en månad, eller mer.

Snart är det jul...

Årets smak? Jag lät mej frestas i alla fall, för det är gott med tomteskum!

Alla helgons dag

Stämningsfullt och vackert på våra kyrkogårdar med alla tända ljus och lyktor. Kyrkogården förfulades emellertid av alla fladdrande röd-vita plastband som varnade för att gravstenar kan välta på de gamla gravfälten. Varför inte sätta en snygg skylt vid varje ingång med information att besökare  med barn ska tänka på denna risk. Det borde ju folk ändå begripa utan upplysning. Att en dödsolycka skett på en kyrkogård i landet har skapat en panik inom kyrkogårdsförvaltningarna. Hörde på radion att på vissa kyrkogårdar möts besökarna av omkullvälta stenar. Stenar som personalen lagt omkull- precis till allhelgonahelgen! Om ett barn dör i en bassäng eller på en lekplats så spärras ju inte alla bassänger och lekplatser. Olyckor kan faktiskt hända. Låt inte barn springa och klättra på kyrkogårdens stenar och murar utan lär barnen respekt i stället.

Novemberfåglar

Nu är de här igen! De stora svarta fåglarna samlas i klungor i björkarnas topp. Är det kråkor eller råkor..jag vet inte. Är de på väg att flytta? De kommer i stora skaror varje år i november.

Hur mycket är klockan?

Stora tydliga siffror. Datum och veckodag. Belysning. Perfekt - och detta blev möjligt tack var min goda granne/son.

Elin Eks tantbok

Jag blev litet nyfiken på utformningen av Elin Eks bok "Supertanten". Det är ett ganska långt steg mellan Grynet och tant Elin. Boken är ok för unga tanter som vill föra traditionen vidare med att sylta, safta, sticka och brodera, baka (hon hade missat Radiokakan) och att laga den vanligaste husmanskosten. Recepten är enkla och tydliga med fina bilder, men det är inte en bok för oss som redan är tanter.

Nu är de här!

Nu har talgoxarna kommit nära husen och söker mat. Denna lilla fågel fångade jag på bild på jobbet. Det var flera stycken som samsades med gråsparvarna och letade frön på marken. Talgoxen kommer med vintern. I morse såg jag en annan fågel på jobbet, som inte haft samma tur som denna livliga talgoxe. Det var en sparvhök (enligt ornitologiskt kunniga arbetskamrater) som låg död på marken. Den hade antagligen jagat de små gråsparvarna och sedan flugit rakt in i en glasruta. Döden var mest troligt ögonblicklig.

Mer frost och dimma

Två tappra löv håller sig fast i häggen.

Björkens blad vill inte heller släppa greppet.

Pilträdens blad med vacker frostkant.

Dimman ligger tät och björkarna bildar vackra silhuetter. Jag tycker det är vackert, inte dimman då, men jag tycker inte om denna tid på året.

Frost

Frosten bildar vackra mönster i den djupfrysta naturen.

Mysteriet på Pére Lachaise

Ett foto som jag tog när jag besökte kyrkogården Pére Lachaise i Paris.

Jag har precis läst ut boken Mysteriet på Pére Lachaise av Claude Izner. Den var bättre än den förra boken Mysteriet i Eiffeltornet. Det är trevligt att läsa om de olika parisiska miljöerna och känna igen namnen på de flesta gatorna, parkerna, broarna, kyrkorna mm. Boken handlar om en kvinna som spårlöst försvinner från kyrkogården och om hobbydetektiven bokhandlaren Legris och hans vänner. Efterordet i boken är också en fin historiebeskrivning av Frankrike och omvärlden i slutet av 1800-talet. 

Flamingokvintetten 50 år!

Vilken kväll! Det är ofattbart att det har gått 50 år sedan kvintetten bildades. För 43 år sedan dansade jag första gången till denna orkester, det var på Vågen i Göteborg. Det känns ju "inte" så länge sedan, men när de berättade att det var då Berlinmuren byggdes, Eisenhower var president i USA, Hylands hörna började sändas på svensk TV och Barack Obama föddes, ja då förstår man hur länge sedan det var. Vilka roliga musiker, helst Dennis Jarnebrink med sina roliga historier mellan låtarna och Hasse Karlsson är ju Flamingokvintettens röst. De andra tre var nya, men en gitarrist kom från Spotnics, och det hördes. De två yngsta medlemmarna, trummis och klaviatur var också bra. Det var trevligt och nostalgiskt att lyssna på artister som är äldre än en själv, och att vara sittande publik till ett dansband. Konserten var jättebra!

Vilken vacker bok!

Idag hämtade jag boken Lärkans flykt till Candleford - och vilken vacker bok! Författarinnan heter Flora och boken är som en flora med bilder av pressade växter blandade med underbara målningar från författarinnans hemby som i TV-serien heter Lark Rise. "Byn låg på en sakta stigande höjdsträckning i det platta, nordöstra hörnet av Oxfordshire, där man odlar vete. Vi tänker kalla den stigningen för Lärkans Flykt på grund av den stora mängd lärkor som tog de omgivande åkrarna som utgångspunkt för sina flygfärder och som häckade på bara marken mellan grödans grönskande rader". Så börjar boken som jag ser fram emot att läsa.

Varför

blir jag lika förvånad varje år? Varför är jag inte förberedd? Varför förstår jag inte att detta händer? Jag hatar att skrapa is från bilens rutor och helst när jag har en tid att passa. Och varje år tar det tid innan jag begriper att jag ska ha vantar. Nu har vi kommit in i minusgradernas morgnar, och det är inte roligt!

Bra böcker

Jag har nu sett reprisen på de första 10 avsnitten av Från Lark Rise till Candleford. Serien är baserad på Flora Thompsons (1876-1947) liv. Hon var dotter till Albert och Emma Timms, som i boken/serien heter Robert och Emma Timmins. Själv gestaltar Flora karaktären Laura. Jag har reserverat boktriologin på biblioteket, så det blir att se fram emot många långa lästimmar.
Jag har i helgen läst boken Niceville av Kathryn Stockett. Den är filmad och går på biograferna just nu. Den handlar om några svarta hembiträdens liv i Jackson, Mississippi på 1960-talet och om den vita unga kvinnan Eugenie/Skeeter som skriver en anonym bok tillsammans med hembiträdena där deras arbetsförhållandens beskrivs mm.Ett modigt och farligt skrivande som ändå på sikt kommer att förändra de svartas liv. Läsvärd!

Min gamla orkidé

Jag har tidigare skrivit om min gamla orkidé som börjat blomma. Nu har den 5 stora fina blommor på samma stängel + flera kommande knoppar på ytterligare två stänglar.

Höstfest

Känn doften från nygräddade våfflor, gräddade utomhus en solig höstdag. Vi hade höstfest på jobbet och lyckades pricka in en solig dag mellan alla regndagar. De gamla satt runt den sprakande elden och drack kaffe och åt våfflor. Samtidigt blev trädgården höstfin då B planterade ljung i krukor och tände ljus i de stora lyktorna. Samtidigt tänkte hon på den kommande våren då hon planterade en massa lökar, narcisser, tulpaner mm.

3 timmar

med kommissarie Lynley och Barbara Havers i kväll. Det allra första pilotavsnittet från 2001, The Great Deliverance. Nu vet jag vad jag kommer att göra alla fredagskvällar framåt när repriserna startar. Elizabeth Georges böcker är tjocka med många karaktärer, men i filmad version är handlingen jättebra. Som en kul parentes var att en av mina favoriter i Från Lark Rise till Candleford, Brendan Coyle (karaktären Robert Timmins), medverkade i denna film.

Höstdagjämning

De sista lingonen väntar på att bli plockade.
Höstdimman ligger över vattnet.
Vad är detta för svampar? Som små fingerstrutar sticker de upp.

En kul dag på jobbet

Långbordet är dukat och dekorerat med frukter från naturen, som lingon, nypon och äpplen. Längst upp ser man husets baddräkter på ett klädstreck och en ställning med secondhand-kläder. Röda mattan är utrullad och de gamla sitter förväntansfulla - då kommer hon - den första mannekängen. Det är gamla Elna (under förklädnaden hittar vi E) De gamla vrider sig av skratt när denna gamla gumma struttar fram. En del känner igen henne, medan andra verkar undra vad det är för en tant som kommer gående med sin käpp. När hon sen visar korsetten hon har under rocken så bryter jublet ut. Sedan kommer den eleganta baddräktsmodellen på höga klackar - symboliserar den sommar vi haft. Efter henne kommer hösten som visar dagsläget, mannekängen i regnrock, stövlar och sydväst. Sedan kommer tant Elna igen, nu har hon bytt till andra kläder och tagit på den lilla hatten med blommor och band. Sedan kommer en mannekäng som visar afrikanska kläder och även de gamla medverkar som mannekänger. Nu bjuds det på mingel med välkomstdrink och kex med ost och druvor innan de gamla får frossa i hattprovning, se på olika skomodeller och smycken av alla slag. Till lunch äter vi dagens rätt - orientalisk gryta med bulgur och efterrätten är gammaldags strutar med lingongrädde. Vi pratar alla om ditt och datt. Vi minns lingonriset som sattes mellan fönstren, antingen på vadd eller mossa, lingondrickan, vattlingonen och frukt som köptes i en järnvägsvagn på stationen. Vi hade så trevligt och en tant sa: så roligt att se att skrattmusklerna ännu fungerar. Det var ett fint beröm!

175 motorcyklar

Vilken fantastisk dag! Strålande sol och istället för hösttecken fick jag med mig hem denna lilla sommarbukett - det känns mer som midsommar än snart höstdagjämning. På min promenad möttes jag av motorcyklar...jag tappade räkningen vid 175 st. En fantastisk syn. Antagligen en av deras sista utflykter innan det är dags att ställa in cyklarna för vinterförvaring. Men var finns alla andra människor en sådan här vacker dag? På min 2 tim långa promenad mötte jag 2 permobilar, ett par hundägare och en dam med stavar. Helt otroligt! Jag bor verkligen i ödebygden. PS: läste i lokaltidningen att det var totalt 250 motorcyklar. Häftigt!

Suck!

Nu börjar de om igen! Demensförbundet måste bestå av en grupp skräckslagna människor. De är rädda att drabbas av den sjukdom som deras anhöriga har och har haft - att bli dementa. Jag förstår dem! Demens är en hemsk sjukdom som idag drabbar allt yngre människor. Men att helt köra fast på vad som händer på natten på en demensavdelning, det förstår jag inte. Varför undersöker de inte vad de dementa gör på DAGEN? Om de dementa får de aktiviteter de orkar med och den stimulans de behöver så skulle de säkert sova på natten. Att några sedan är uppe och vandrar nattetid är helt naturligt och är väl inget farligt. Att de då blir glada när de ser nattpersonalen är ju självklart, lika glada som de gamla med stroke, hjärtfel och andra diagnoser blir. De dementa är väl inga fångar som ska ha ständig bevakning. Alla människor har rätt att ha sin dörr låst på natten. De anhöriga vet att deras föräldrar alltid haft dörren låst då de bodde i eget hem, men nu är det plötsligt förbjudet då de flyttat till äldreboendet för att få ett tryggt boende. En olåst dörr är inte trygghet. Även demensförbundet och socialstyrelsen borde vara realistiska. Min personliga syn är att demensförbundet skrämmer upp, i stället för att värna om den omsorg som förväntas under dygnets ALLA timmar.

Svampigt

Märkliga , och en aning groteska svampar. De växer mitt i byn på den nedlagda fotbollsplanen. Jag såg dem på min väg till biblioteket där jag hämtade en beställd bok, Sommarhuset av Anna Fredriksson. Jag har reserverat två böcker till: Niceville och Mysteriet på Père-Lachaise. Sen har jag lånat en hög M, Amelia Adamos magasin. Det regnar och är grått, perfekt läsväder.

Urk..!

Letade efter hösttecken på min promenad idag, men såg att sommaren hänger sig fast. Det är + 18 och fortfarande blommar fibblor och rödklver. Bara ett fåtal träd har börjat få höstfärgade löv. Längst efter den stora vägen har gräs och blommor försvunnit från dikesrenarna och ersatts av orange reflexpinnar. Dessa påminner om den snö som kommer inom ett par månader. Blev lockad av en skylt "mjukglass 15:-" på bensinstationen och köpte således sommarens sista glass. Men den smakade urk! Den hade en mycket obehaglig söt kemikaliesmak, inte ens lånekatten ville smaka. Det blev vasken direkt!
På TV är det minnesprogran hela dagen från New York och andra platser, med tanke på dagens datum. Sådant orkar eller rättare sagt vill jag inte se. Varför ska man älta sådant som hände för 10 år sedan? Jag, liksom alla andra, minns naturligtvis den dagen med fasa, men varför dra upp gamla minnen igen. Livet går vidare trots allt hemskt som sker.

Vacker!

För något år sedan köpte jag en orkidé, som blommade någon månad. Sedan hamnade den bakom gardinen för sina vackra blads skull. Den dekorerades också med en orkidé i tyg för att inte se för trist ut. NU belönar den mig med 4 nya stänglar. De första blommorna håller på att slå ut medan de andra stänglarna med knoppbildningar inte junnit lika långt. Nice!