Äntligen sommartid! Bara namnet är som ljuv musik. Sommar! Men i verkligheten är sommaren långt borta, men min inre biologiska klocka är mer i takt nu. För mig, som vaknar tidigt, känns morgnarna helt normala nu. Passar även min kvällströtthet. Vill jag lägga mig ”redan 21.00” så visar sommartiden 22.00 och en helt naturlig tid för bädden och en bok. Jag är medveten om att andra tycker precis tvärtom. Vintertiden, den normala tiden, är den bästa säger normaltidens anhängare. Om två år ska vi sluta ställa om klockorna och jag håller tummarna för att Sverige väljer sommartid året om. Det finns viktigare saker att diskutera, forska och fundera över, men sommartiden gör i alla fall mej gladare och nöjdare. Mer ljus känns alltid positivt.
Nu arbetar jag ju inte längre och har oftast inte tider att passa. Vad spelar tiden för roll? Men så här känner jag, men är fullt medveten om att de flesta som arbetar, både dag som natt, de som har viktiga medicintider att passa, transporter, djurhållning mm mm tycker annorlunda.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar