Hemtjänstens dag

 Bland årets alla temadagar så är det hemtjänstens dag idag. Jag hoppas att personalen uppmärksammas av sina chefer och bjuds på något gott. Hemtjänstpersonalen besöker olika adresser i alla väder, både dagtid och som nattpatrull på nätterna. De följer sina nästan omöjliga scheman plus att de kontrollerar och ombesörjer trygghetslarm och dessutom allt annat oväntat akut som kan inträffa. Det är drygt 30 år sedan jag började i hemtjänsten hemma i byn. Jag hade ca två timmar hos varje vårdtagare och hann både tvätta, handla och städa - och fika, vilket var väldigt viktigt! Hos vissa blev det även bakning och matlagning. Det var trevligt, förutom de långa avstånden mellan vårdtagarna. Hemtjänsten hade inga bilar då. Det blev cykel eller promenad i regn och snö, men det gick. Sedan arbetade jag på ett boende. Jag utförde hemtjänst i lägenheterna, men de gamla som bodde där saknade sina riktiga hem, hemmen de varit tvungna att lämna pga sjukdom, ålderdom och otrygghet. Oftast ett beslut taget av barnen, i all välmening eller dämpande av dåligt samvete, men ofta en stor sorg och saknad för den som var tvungen att flytta. Men vårt äldreboende var toppen och jag har  bara trevliga minnen därifrån, fram tills dess kommunen beslutade att lägga ner äldreboenden med personal och hyra ut lokalerna som trygghetsboenden. Vari består den tryggheten? Numera hör och läser jag att hemtjänstpersonalen har näst intill omöjliga scheman. Ett par minuter här, en titt där och skynda, skynda...Carin hann ha hemtjänst och berättade om hur många olika personer som tittade in under en vecka, hur olika städkunskaper de hade, från vilka olika länder de kom, om de hade tid att prata med henne.... Att ha någon att prata med är nästan det viktigaste för en gammal ensam person. Att dricka en kopp kaffe tillsammans, kanske få komma ut en stund.....Relationen vårdtagare och vårdgivare har förändrats, och jag förstår de gamla som idag oroas då de inte vet vem som ska komma och hur bråttom personalen har. Hemtjänstpersonalen är ändå så viktig! De gör sitt bästa....men inget är som förr...för det var bättre förr, eller hur?